Världens bästa

Jag är så stolt, ja, det är jag. men inte över mig själv.

Mille har gjort sådana härliga framsteg i ensamträningen att jag blir alldeles varm inombords. Först när han kom till oss kunde vi inte ens gå på toaletten med stängd dörr, då slog separationsångesten och osäkerheten in, fastän vi bägge var hemma och den andra ute i lägenheten pysslandes. Än mindre kunde man gå och köpa mjölk man var ensam med vovven, inte ens tvätta… Allt krävdes noggran planering.

Vi lät det så vara ganska lång tid tills vi viste att Mille var helt trygg i sin nya hemmiljö. Men sedan kom andra hinder in för ensamträningen…men på bara ett 2 – 3 månader har vi säkert och smärtfritt lyckats träna han till att vara ett par timmar själv hemma. Känns så skönt, för allas del. Mille mår bra och är trygg hemma och vi kan göra saker utan hund då och då. Det är ömsesidig lycka det.  Härliga killen.

Posted on 12 maj, 2010, in Dvärgtax, Hund, Mille. Bookmark the permalink. 1 kommentar.

  1. Gratulerar. Jag minns hur det var – jag kunde inte ens duscha i fred. Men med tiden så blev allt så bra, så bra.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: